abundare (Konjugation) (Latein)
- zurück zu abundare
| Infinitive |
|
Infinitiv Präsens |
Infinitiv Perfekt |
Infinitiv Futur |
| Aktiv |
abundāre |
abundāvisse |
abundātūrum, -am, -um esse |
| Passiv |
— |
— |
— |
| Partizipien |
|
Präsens Aktiv |
Perfekt Passiv |
Futur Aktiv |
| abundāns |
abundātus, -a, -um |
abundātūrus, -a, -um |
| Gerundium, Gerundivum, Supina |
| Gerundium |
Gerundivum |
Supinum I |
Supinum II |
| abundandī |
abundandus, -a, -um |
abundātum |
abundātū |
|
Imperativ
| Person |
Präsens |
Futur |
| Aktiv |
Passiv |
Aktiv |
Passiv |
| Sg. 2. Pers. |
abundā! |
— |
abundātō! |
— |
| Sg. 3. Pers. |
|
|
abundātō! |
— |
| Pl. 2. Pers. |
abundāte! |
— |
abundātōte! |
|
| Pl. 3. Pers. |
|
|
abundantō! |
— |
|
Indikativ und Konjunktiv
| Präsens |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
abundō |
abundem |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
abundās |
abundēs |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
abundat |
abundet |
— |
— |
| Pl. 1. Pers. |
abundāmus |
abundēmus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
abundātis |
abundētis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
abundant |
abundent |
— |
— |
| Text |
| Imperfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
abundābam |
abundārem |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
abundābās |
abundārēs |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
abundābat |
abundāret |
— |
— |
| Pl. 1. Pers. |
abundābāmus |
abundārēmus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
abundābātis |
abundārētis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
abundābant |
abundārent |
— |
— |
| Text |
| Futur I |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
abundābō |
|
— |
|
| Sg. 2. Pers. |
abundābis |
— |
| Sg. 3. Pers. |
abundābit |
— |
| Pl. 1. Pers. |
abundābimus |
— |
| Pl. 2. Pers. |
abundābitis |
— |
| Pl. 3. Pers. |
abundābunt |
— |
| Text |
| Perfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
abundāvī |
abundāverim |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
abundāvistī |
abundāveris |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
abundāvit |
abundāverit |
— |
— |
| Pl. 1. Pers. |
abundāvimus |
abundāverimus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
abundāvistis |
abundāveritis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
abundāvērunt |
abundāverint |
— |
— |
| Text |
| Plusquamperfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
abundāveram |
abundāvissem |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
abundāverās |
abundāvissēs |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
abundāverat |
abundāvisset |
— |
— |
| Pl. 1. Pers. |
abundāverāmus |
abundāvissēmus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
abundāverātis |
abundāvissētis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
abundāverant |
abundāvissent |
— |
— |
| Text |
| Futur II |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
abundāverō |
|
— |
|
| Sg. 2. Pers. |
abundāveris |
— |
| Sg. 3. Pers. |
abundāverit |
— |
| Pl. 1. Pers. |
abundāverimus |
— |
| Pl. 2. Pers. |
abundāveritis |
— |
| Pl. 3. Pers. |
abundāverint |
— |