ardere (Konjugation) (Latein)
- zurück zu ardere
| Infinitive |
|
Infinitiv Präsens |
Infinitiv Perfekt |
Infinitiv Futur |
| Aktiv |
ardēre |
arsisse |
arsūrum, -am, -um esse |
| Passiv |
ardērī |
arsum, -am, -um esse |
arsum īrī |
| Partizipien |
|
Präsens Aktiv |
Perfekt Passiv |
Futur Aktiv |
| ardēns |
arsus, -a, -um |
arsūrus, -a, -um |
| Gerundium, Gerundivum, Supina |
| Gerundium |
Gerundivum |
Supinum I |
Supinum II |
| ardendī |
ardendus, -a, -um |
arsum |
arsū |
|
Imperativ
| Person |
Präsens |
Futur |
| Aktiv |
Passiv |
Aktiv |
Passiv |
| Sg. 2. Pers. |
ardē! |
— |
ardētō! |
— |
| Sg. 3. Pers. |
|
|
ardētō! |
— |
| Pl. 2. Pers. |
ardēte! |
— |
ardētōte! |
|
| Pl. 3. Pers. |
|
|
ardentō! |
— |
|
Indikativ und Konjunktiv
| Präsens |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
ardeō |
ardeam |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
ardēs |
ardeās |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
ardet |
ardeat |
ardētur |
ardeātur |
| Pl. 1. Pers. |
ardēmus |
ardeāmus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
ardētis |
ardeātis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
ardent |
ardeant |
ardentur |
ardeantur |
| Text |
| Imperfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
ardēbam |
ardērem |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
ardēbās |
ardērēs |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
ardēbat |
ardēret |
ardēbātur |
ardērētur |
| Pl. 1. Pers. |
ardēbāmus |
ardērēmus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
ardēbātis |
ardērētis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
ardēbant |
ardērent |
ardēbantur |
ardērentur |
| Text |
| Futur I |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
ardēbō |
|
— |
|
| Sg. 2. Pers. |
ardēbis |
— |
| Sg. 3. Pers. |
ardēbit |
ardēbitur |
| Pl. 1. Pers. |
ardēbimus |
— |
| Pl. 2. Pers. |
ardēbitis |
— |
| Pl. 3. Pers. |
ardēbunt |
ardēbuntur |
| Text |
| Perfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
arsī |
arserim |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
arsistī |
arseris |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
arsit |
arserit |
arsus, -a, -um est |
arsus, -a, -um sit |
| Pl. 1. Pers. |
arsimus |
arserimus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
arsistis |
arseritis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
arsērunt |
arserint |
arsī, -ae, -a sunt |
arsī, -ae, -a sint |
| Text |
| Plusquamperfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
arseram |
arsissem |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
arserās |
arsissēs |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
arserat |
arsisset |
arsus, -a, -um erat |
arsus, -a, -um esset |
| Pl. 1. Pers. |
arserāmus |
arsissēmus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
arserātis |
arsissētis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
arserant |
arsissent |
arsī, -ae, -a erant |
arsī, -ae, -a essent |
| Text |
| Futur II |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
arserō |
|
— |
|
| Sg. 2. Pers. |
arseris |
— |
| Sg. 3. Pers. |
arserit |
arsus, -a, -um erit |
| Pl. 1. Pers. |
arserimus |
— |
| Pl. 2. Pers. |
arseritis |
— |
| Pl. 3. Pers. |
arserint |
arsī, -ae, -a erunt |