cubāre (Konjugation) (Latein)
- zurück zu cubare
| Infinitive |
|
Infinitiv Präsens |
Infinitiv Perfekt |
Infinitiv Futur |
| Aktiv |
cubāre |
cubuisse |
cubitūrum, -am, -um esse |
| Passiv |
cubārī |
cubitum, -am, -um esse |
cubitum īrī |
| Partizipien |
|
Präsens Aktiv |
Perfekt Passiv |
Futur Aktiv |
| cubāns |
cubitus, -a, -um |
cubitūrus, -a, -um |
| Gerundium, Gerundivum, Supina |
| Gerundium |
Gerundivum |
Supinum I |
Supinum II |
| cubandī |
cubandus, -a, -um |
cubitum |
cubitū |
|
Imperativ
| Person |
Präsens |
Futur |
| Aktiv |
Passiv |
Aktiv |
Passiv |
| Sg. 2. Pers. |
cubā! |
— |
cubātō! |
— |
| Sg. 3. Pers. |
|
|
cubātō! |
— |
| Pl. 2. Pers. |
cubāte! |
— |
cubātōte! |
|
| Pl. 3. Pers. |
|
|
cubantō! |
— |
|
Indikativ und Konjunktiv
| Präsens |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
cubō |
cubem |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
cubās |
cubēs |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
cubat |
cubet |
cubātur |
cubētur |
| Pl. 1. Pers. |
cubāmus |
cubēmus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
cubātis |
cubētis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
cubant |
cubent |
— |
— |
| Text |
| Imperfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
cubābam |
cubārem |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
cubābās |
cubārēs |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
cubābat |
cubāret |
cubābātur |
cubārētur |
| Pl. 1. Pers. |
cubābāmus |
cubārēmus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
cubābātis |
cubārētis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
cubābant |
cubārent |
— |
— |
| Text |
| Futur I |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
cubābō |
|
— |
|
| Sg. 2. Pers. |
cubābis |
— |
| Sg. 3. Pers. |
cubābit |
cubābitur |
| Pl. 1. Pers. |
cubābimus |
— |
| Pl. 2. Pers. |
cubābitis |
— |
| Pl. 3. Pers. |
cubābunt |
— |
| Text |
| Perfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
cubuī |
cubuerim |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
cubuistī |
cubueris |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
cubuit |
cubuerit |
cubitum est |
cubitum sit |
| Pl. 1. Pers. |
cubuimus |
cubuerimus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
cubuistis |
cubueritis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
cubuērunt |
cubuerint |
— |
— |
| Text |
| Plusquamperfekt |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
cubueram |
cubuissem |
— |
— |
| Sg. 2. Pers. |
cubuerās |
cubuissēs |
— |
— |
| Sg. 3. Pers. |
cubuerat |
cubuisset |
cubitum erat |
cubitum esset |
| Pl. 1. Pers. |
cubuerāmus |
cubuissēmus |
— |
— |
| Pl. 2. Pers. |
cubuerātis |
cubuissētis |
— |
— |
| Pl. 3. Pers. |
cubuerant |
cubuissent |
— |
— |
| Text |
| Futur II |
|
Aktiv |
Passiv |
| Person |
Indikativ |
Konjunktiv |
Indikativ |
Konjunktiv |
| Sg. 1. Pers. |
cubuerō |
|
— |
|
| Sg. 2. Pers. |
cubueris |
— |
| Sg. 3. Pers. |
cubuerit |
cubitum erit |
| Pl. 1. Pers. |
cubuerimus |
— |
| Pl. 2. Pers. |
cubueritis |
— |
| Pl. 3. Pers. |
cubuerint |
— |